الحملة الصليبية على مايورقة

الحملة الصليبية على مايورقة
Conquest of Majorca
جزء من حروب الاسترداد
Croada-Mayurqa-1229.jpg
الهجوم على مدينة مايورقة
التاريخ1228-1231
الموقع
النتيجة احتلال تاج أراگون لمايورقة، معاهدة كاپدرپرا وتأسيس مملكة مايورقة
المتحاربون
العلم الأراگوني تاج أراگون
Flag of Marseille.svg مارسيليا
Fr narbona.png ناربون
Flag of Genoa.svg جمهورية جنوة
Cross Templar.svg فرسان الهيكل
Malteserkreuz.svg وسام مالطا
Flag of Almohad Dynasty.svg الموحدون في مايورقة
القادة والزعماء
العلم الأراگوني خايمه الأول من أراگون
العلم الأراگوني Guillem Ramon de Montcada II
العلم الأراگوني Berenguer de Palou II
العلم الأراگوني Nuño Sánchez
العلم الأراگوني Peter I, Count of Urgell
باندرا من أراگون Hugo IV of Ampurias
العلم الأراگوني Bernardo de Santa Eugenia
Flag of Almohad Dynasty.svg أبو يحيى
Flag of Almohad Dynasty.svg أبو العلاء إدريس الميمون
Flag of Almohad Dynasty.svg فتح الله
Flag of Almohad Dynasty.svg أبو حفص السيار
Flag of Almohad Dynasty.svg Xuiap de Xivert
الوحدات المشاركة
الجيش الأراگوني
500 فارس
15 000 بيدق
ألموگاڤاريون
25 سفينة
12 Galleys
البحرية الأراگونية
18 سفينة
100 زورق
1 000 فارس
18 000 من المشاة.[1]

الحملة الصليبية على جزيرة مايورقة، قامت بها الممالك الصليبية بقيادة الملك خايمه الأول من أراگون في الفترة من عام 1229 و1231. سقطت مدينة مايورقة (حالياً پالما ده مايوركا) في ديسمبر في السنة الأولى من بدء المعارك، لكنه المقاومة الإسلامية في الجبال ظلت ثلاث سنوات أخرى.

وصلت القوات المسيحية بمساعدة الحاكم المحلي في پورت ده پولنسا، لكن الرياح القوية أجبرت خايمه الأول على الذهاب للمنطقة الجنوبية من الجزيرة، حيث نزلت قواته في منتصف ليل 10 سبتمبر 1229، على الساحل الذي يعرف ليوم بمنتج سانتا پونسا السياحي، المركز السكاني لبلدية كالڤيا.[2]

بعد الحتلال، قسم الملك خايمه الأول الأراضي بين النبلاء المرافقين له في الحملة، كما جاء في كتاب التوزيع.[3] فيما بعد، أعد خايمه الأول حملة على إبيزا، انتهت عام 1235، بعد استسلال منوركا له فعلياً عام 1231.[4]

أثناء احتلاله للجزيرة، أسس خايمه الأول مملكة مايورقة، التي منحها استقلالها عن تاج أراگون [5] حتى احتلت مرة أخرى على يد الأراگوني پدرو الرابع، في عهد الملك خايمه الثاني من أراگون.

عقد الاتفاق على تنفيذ الحملة، بين خايمه الأول وقادة الكنيسة والعلمانيين، في تاراگونا، 28 أغسطس 1229. كانت الشروط مفتوحة ومليئة بالوعود لجميع الأطراف المشاركة، أي كان عدد الراغبين في المشاركة. كان شعاره، باللاتينية: "omnes homines de terra nostra et aliunde venientes qui hoc jurare voluerint et venire nobiscum in viaticum supradictum-ad insulas Baleares."[6]

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

خلفية

بسبب موقعها، كانت الجزيرة مركزاً تجارياً مزدهراً، وسرعان ما أصبحت الجزيرة نقطة التقاء التجار من مختلف المناطق الساحلية على البحر المتوسط: پـِرپينيا، المغرب، جنوة، غرناطة، بلنسية وقطلونيا، حيث يجتمع التجار اليهود، المسيحيون، والمسلمين لنقل وبيع مختلف أنواع السلع.[7]

كانت أولى التجمعات السكانية في مايورقا بعد الحملة الصليبية، تتكون بصفة رئيسية من المستوطنين القطلان، لكن في الموجة الثانية التي وقعت في منتصف القرن وصل الإيطاليون، الأوقيتانيون، بعض الأراگونيون والناڤاريون بالإضافة إلى القطلان. وقد يكون هذا الاستيطان نتيجة للوضع القانوني الذي يسمح بحيازة الممتلكات التي استولى عليها الجنود الصليبيون. وفُرضت ضريبة سنوية على رأس المال.[8] وظل عدد من اليهود والعرب المسلمين في المنطقة، وحصل بعض منهم فيما بعد على وضع رسمي يسمح لهم بحماية حقوقهم وممارسة أنشطتهم بحرية، بالإضافة إلى ضمان استقلالهم المالي.[8]

كانت مايورقة في موقع مركزي بين الحدود المسيحية والإسلامية، وكان موقعها المثالي بين إسپانيا، جنوب فرنسا، إيطاليا وشمال أفريقيا.[9] ترجع أهمية الجزيرة لكونها نقطة نقل إلى العالم الإسلامي، أكثر مما تجلبه منتجاتها من أرابح. وكانت أرض الفرص للتجار، الذي عني أيضاً أنها، تجاريأً، لا يمكن أن تكون مستقلة فعلياً، حيث كان اقتصادها مرتبط بالمرور الدولي.[9] وكان سوقها من أكثر الأسواق نشاطاً.

خريطة توضح تقسيم أراضي أرخبيل البليار في الفترة التي كانت تعرف بالجزر الشرقية للأندلس.



احتلال الجزيرة من قبل رامون برنگوير الثالث

Ramon Berenguer III thrusting the sign of Barcelona in the Fos castle (Fos-sur-Mer, Provenza), by Marià Fortuny (1856 or 1857), Reial Acadèmia Catalana de Belles Arts de Sant Jordi (on trust at the Palau de la Generalitat de Catalunya).


امبراطوريون الموحدين

Mapamundi from the geographer Al-Idrisi (1100-1162), who was born and educated in al-Ándalus during the Almoravid period then moved, in the middle of the century, to the Normandy court of Roger II of Sicily.


وضع تاج أراگون


الاعدادات

فرناندو الثاني من أراگون على عرشه يحمل درعين منقوش عليهما الشعار الملكي اأراگون. صورة من الدساتير القطالونية عام 1495.[10]

جمعية المحاكم القطالونية

محاكم برشلونة ديسمبر 1228، جميعة عقدت لمناقشة تفاصيل الحملة العسكرية على جزيرة مايورقة.
As James I himself narrates in Llibre dels fets, the conquest of the island of Majorca was presented to the Aragonese monarch by merchants at a dinner given by the navigator, Pere Martell in Tarragona.

التمويل والدعم من النبلاء

المشاركون

شعار فرسان الهيكل، وعليه الصورة الشهيرة لفارسين على صهوة جواد، رمز لبداياتهم الفقيرة. النص مكتوب بالحروف اليونانية واللاتينية "Sigillum Militum Xpisti:" ويعني "شعار جنود المسيح".


الدور الپاپوي والاستعدادات النهائية

صورة مخطوطة للپاپا گريگوري التاسع

.]]

الجيوش

الجيش المسيحي

كتقدير تقريبي كان الجيش المسيحي يتكون من جيوش أرستقراطية، من 1500 فارس و15.000 من المشاة، مقسمين على النحو التالي:


. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

الجيش الإسلامي

حسب مصادر مختلفة، كان الملك المسلم على الجزيرة، أبو يحيى، يملك ما بين 18.000 و42.000 رجل وما بين 2000 و5000 حصان.[19] وكان القادة الرئيسيون للجيش: أبو العلاء إدريس المأمون، أبو حفص ابن سايرا و Xuiap de Xivert


الحملة

الرحلة وإبرار القوات

ملخص للمواجهات الأولى على الجزيرة.
View of San Telmo, with Dragonera Island in the background and the Pantaleu islet in the center. Municipality of Andrach.
Santa Ponsa bay with the Puch de Galatzó mountain in the background. The photo was taken from the location of the landing.


الأسطورة

الهوامش

المصادر

  1. ^ Vinas, Agnes i Robert: La conquesta de Mallorca (La caiguda de Mayûrqa segons Ibn'Amira al Mahzûmi) (The Conquest of Majorca)
  2. ^ Consell de Mallorca (2010). "La conquista catalana (The Catalan Conquest)". Retrieved 29 October 2010.
  3. ^ CCRTV. "LLIBRE DEL REPARTIMENT (segle XIII)" (in Catalan). Retrieved 30 October 2010.{{cite web}}: CS1 maint: unrecognized language (link)
  4. ^ "La gran expansión cristiana del siglo XIII (The great Christian expansion of the thirteenth century)". August 2005. Retrieved 31 October 2010.
  5. ^ Álvaro Santamaría. "Creación de la Corona de Mallorca (Creation of the Crown of Majorca)" (in Spanish). p. 143. Retrieved 1 November 2010.{{cite web}}: CS1 maint: unrecognized language (link)
  6. ^ Álvaro Santamaría. "Precisiones sobre la expansión marítima de la Corona de Aragón (Details of the maritime expansion of the Crown of Aragon)" (PDF) (in Spanish). p. 194. Retrieved 31 October 2010.{{cite web}}: CS1 maint: unrecognized language (link)
  7. ^ Jorge Maíz Chacón (2006). "Los judiós mallorquines en el comercio y en las redes de intercambio valencianas y mediterráneas del medievo (Majorcan Jews in trade and Valencian and Mediterranean exchange networks of the Middle Ages)" (PDF) (in Spanish). p. 76. Retrieved 20 September 2011.{{cite web}}: CS1 maint: unrecognized language (link)
  8. ^ أ ب Vicente Ángel Álvarez Palenzuela (November 2002). Historia de España de la Edad Media (History of Spain in the Middle Ages) (in Spanish). Book Print Digital. p. 491. Retrieved 13 December 2011.{{cite book}}: CS1 maint: unrecognized language (link)
  9. ^ أ ب Carlos López Rodríguez. "Algunas observaciones acerca del comercio valenciano en el siglo XV a la luz de la obra de David Abulafia. (Some observations on Valencian trade in the fifteenth century in light of the work by David Abulafia)" (PDF) (in Spanish). Archivo del reino de Valencia. p. 362. Retrieved 2 December 2011.{{cite web}}: CS1 maint: unrecognized language (link)
  10. ^ Guillermo Fatás y Guillermo Redondo (1995). "Blasón de Aragón" (in Spanish). Zaragoza, Diputación General de Aragón. pp. 101–102.{{cite web}}: CS1 maint: unrecognized language (link)
  11. ^ أ ب ت ث "Així interpretà l'entrada de Jaume I a Palma el pintor Faust Morell Bellet, marquès de Solleric. (The painter's, Fausto Morell Bellet, Marquis Solleric, depiction of the entry of James I to Palma), (1903)" (in Spanish). Ixent Cultural. Retrieved 20 December 2011.{{cite web}}: CS1 maint: unrecognized language (link)
  12. ^ أ ب ت ث ج ح خ د ذ ر ز س خطأ استشهاد: وسم <ref> غير صحيح؛ لا نص تم توفيره للمراجع المسماة Vaquero
  13. ^ José María Quadrado. "Historia de la conquista de Mallorca : crónicas inéditas (History of the Conquest of Majorca: Unedited Chronicles)" (in Spanish). Biblioteca virtual Juan Lluís Vives. Retrieved 7 January 2012.{{cite web}}: CS1 maint: unrecognized language (link)
  14. ^ خطأ استشهاد: وسم <ref> غير صحيح؛ لا نص تم توفيره للمراجع المسماة Villoslada
  15. ^ "Llibre dels Fetys" (in Spanish). p. 125. Retrieved 20 December 2011.{{cite web}}: CS1 maint: unrecognized language (link)
  16. ^ "Guillem de Montgrí (1234-1237) arquebisbe Tarragona" (in Spanish). Retrieved 20 December 2011.{{cite web}}: CS1 maint: unrecognized language (link)
  17. ^ أ ب ت "Aspáreg de la Barca (1215-1233) arquebisbe de Tarragona". Retrieved 20 December 2011. خطأ استشهاد: وسم <ref> غير صالح؛ الاسم "Barca" معرف أكثر من مرة بمحتويات مختلفة.
  18. ^ Guillermo Soler (22 May 2006). "La patria del cartaginés Aníbal" (in Spanish). Culturaclásica. Retrieved 20 December 2011.{{cite web}}: CS1 maint: unrecognized language (link)
  19. ^ Santiago Mata. "El Mediterráneo y Mallorca en el siglo XIII (The Mediterranean and Majorca in the thirteenth century)" (in Spanish). Retrieved 1 November 2010.{{cite web}}: CS1 maint: unrecognized language (link)

المراجع

  • Barceló, M., Sobre Mayûrqa, Palma de Mallorca, Quaderns de Ca la Gran Cristiana/2, 1984.
  • Bisson, T. N., Història de la Corona d'Aragó a l'Edat Mitjana, Barcelona, Critical Edition, 1988. ISBN 84-7423-358-5
  • Cabanes Pecourt, María de los Desamparados, Jaime I in Los reyes de Aragón, Zaragoza, Caja de Ahorros de la Inmaculada de Aragón, 1994. ISBN 84-88305-01-X.
  • Riquer i Permanyer, Borja, Història, Política, Societat i Cultura dels Països Catalans. Volume 3. La forja dels Països catalans. Segles XIII-XV., Barcelona, Enciclopèdia Catalana, S.A., 1996. ISBN 8441224838
  • Lomax, Derek W., La Reconquista, Barcelona, RBA Coleccionables, S.A., 2006. ISBN 978-84-473-4805-3
  • Martín, José Luis, Plena y Baja Edad Media. De la Reconquista a la expansión atlántica (siglos XI-XV)., Madrid, Ed. Espasa Calpe S.A., 2004. ISBN 84-670-1577-2.
  • Sesma Muñoz, José Ángel, La Corona de Aragón, una introducción crítica, 2000. ISBN 84-95306-80-8.
  • Suárez Fernández, Luis, Historia de España. Edad Media, Madrid, Ed. Gredos., 1977, ISBN 84-249-3134-3.
  • Salrach, José María, Corona de Aragón in Feudalismo y consolidación de los pueblos hispánicos. (Siglos XI-XV), pp. 201–367, Barcelona, Labor Edition, S.A., 1985.
  • Ben Ma'mar, Muhammad (research and editing): "Kitab Tarih Mayurqa", Ibn Amira Al Mahzumi (author of the text). G. Rosselló Bordoy (prologue)/Nicolau Roser Nebot (translation). Published by the Conselleria de Presidència/Universitat Illes Balears, 2008 ISBN 84-8384-069-3
  • Calvià del verde al azul (Historia, economía y sociedad) Edited by the Ajuntament of Calvià, ISBN 84-505-4704-0
  • Álvaro Santamaría: Determinantes de la conquista de Baleares (1229-1232) ISSN 0301-8296
  • Jerónimo Zurita y Castro: Anales de la Corona de Aragón

وصلات خارجية